Kontakta oss direkt

Kommentar

Jag godkänner att mina uppgifter används för att bli kontaktad.

25 FEBRUARI 2020

K1, K2 och K3 – Välj rätt regelverk till företaget vid bokslut

Hur skiljer sig regelverken K1, K2 och K3?

Den löpande bokföringen ska vid räkenskapsårets slut avslutas med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Myndigheten Bokföringsnämnden har tagit fram tre olika regelverk – K1, K2 och K3 – som reglerar hur årets löpande bokföring ska avslutas.

Tanken är att varje regelverk, i form av ett allmänt råd, ska innehålla alla regler som krävs för att upprätta en årsredovisning som uppfyller lagens krav, för den berörda kategorin av företag. Företagen ska alltså i normalfallet bara behöva hämta anvisningar i ett dokument. Det ska bli lättare att hitta de relevanta reglerna och reglerna i sig ska bli enklare.

Regelverk för att upprätta årsredovisningar finns sedan december 2016 för samtliga företagsformer. Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar måste sedan 2014 tillämpa ett K-regelverk.

 

Bokslut

Bokföringen för alla företag och organisationer som är bokföringsskyldiga avslutas med ett bokslut som innebär att resultat och balans sammanställs vid ett givet datum, bokslutsdagen. Oftast görs bokslut för företagets hela räkenskapsår, årsbokslut, men ibland görs även bokslut för en del av räkenskapsåret vilket då benämns delårsbokslut.

Beroende på företagsform och storlek görs bokslutet i form av ett årsbokslut eller årsredovisning. Företagets resultat enligt bokföring kan utläsas i resultatrapporten som är en sammanställning av periodens intäkter minus kostnader. I företagets balansrapport visas dels företagets tillgångar dels företagets egna kapital och skulder vid bokslutsdagen.

 

Varför bokslut?

Syftet med ett bokslut är att visa hur företaget eller organisationen har presterat under perioden samt att visa vilka tillgångar samt eget kapital och skulder som finns på bokslutsdagen. Det bokföringsmässiga resultatet från bokföringen är utgångspunkten inför beskattningen för de företag och organisationer som är skattskyldiga.

I inkomstdeklarationen kan vissa justeringar behöva göras från det bokföringsmässiga resultatet då skatteregler kan skilja mot bokföringsregler, t.ex. för hur stora avskrivningar som får göras och vilka kostnader som eventuellt inte är avdragsgilla i deklarationen. Ett viktigt syfte bokslutet också har är alltså att grunden läggs för vilken skatt företag och organisationer ska betala.

 

K Regelverk

Hur olika affärshändelser ska hanteras finns reglerat i bokföringslagen. I årsredovisningslagen framgår hur ett företags bokslut ska upprättas, genom ett årsbokslut eller årsredovisning. I dessa lagar framgår det också att det är Bokföringsnämnden som tolkar och ger uttryck för vad som är god redovisningssed och hur bokslutet ska upprättas. De allmänna råd som Bokföringsnämnden ger ut behöver därför följas för att inte bryta mot lagen.

Vilket regelverk (allmänt råd) ett företag ska följa avgörs av vilken kategori företaget tillhör.

 

K1 Enskilda näringsidkare (enskild firma) som upprättar förenklat årsbokslut

Enligt bokföringsreglerna ska alla bokföringsskyldiga företag och organisationer avsluta bokföringen med ett årsbokslut, se vidare i K-regelverket Årsbokslut nedan. För enskilda näringsidkare (enskilda firmor) med en omsättning på högst 3 miljoner kronor finns möjligheten att årsbokslutet görs i förenklad form. Hur intäkter och kostnader hanteras och tillgångar och skulder värderas finns angivet i det allmänna rådet K1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (2006:1). Reglerna är anpassade till skatteregler som gäller för enskilda firmor.

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL06-1-K1enskilda-kons.pdf

 

K1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut

För ideella föreningar och registrerade trossamfund är det också möjligt att upprätta ett förenklat årsbokslut, istället för ett Årsbokslut, om omsättningen inte överstiger 3 miljoner kronor, då kan det allmänna rådet 2010:1 följas, allmänt råd för ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut.

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL10-1-K1ideella-kons.pdf

 

K-regelverket Årsbokslut (K2/K3)

För handelsbolag som ägs av fysiska personer finns K-regelverket Årsbokslut. För handelsbolag ges inte möjligheten att upprätta ett förenklat årsbokslut.

I K-regelverket Årsbokslut som är ett eget fristående regelverk ges två möjligheter, antingen att ta utgångspunkt i reglerna som baseras enligt K2, se nedan, alternativt utgå från de regler som finns i rådet som har sin utgångspunkt i K3, se nedan.

Ett handelsbolag som endast har fysiska personer som ägare kan frivilligt välja att avsluta bokföringen med en årsredovisning, i det fallet kan årsredovisningen antingen upprättas enligt K2 eller K3 och följa de allmänna råden istället, se mer nedan.

Handelsbolag där en eller flera juridiska personer finns som ägare ska avsluta bokföringen med en årsredovisning enligt K2 eller K3, se mer nedan.

Det allmänna rådet Årsbokslut ska även användas av enskilda firmor och ideella föreningar som inte valt möjligheten att använda reglerna för ett förenklat årsbokslut. Ett årsbokslut kan göras med utgångspunkt i antingen K2- eller K3 reglerna, vid årsbokslut är dock huvudalternativet att välja K2 reglerna.

 

K2 Regelverk - Årsredovisning i mindre företag

Aktiebolag och ekonomiska föreningar som definieras som mindre kan välja att upprätta sin årsredovisning enligt det allmänna rådet Årsredovisning i mindre företag

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL16-10-K2AR-kons.pdf

Med mindre företag/ekonomisk förening menas de som inte är större. I årsredovisningslagen definieras vad ett större företag/förening är:

  • Ett medelantal anställda på minst 50 personer.
  • Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år.
  • Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år.

 

Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av samma villkor, i övriga fall anses det vara ett mindre företag. Det allmänna rådet får heller inte tillämpas av:

  • mindre publika aktiebolag,
  • mindre aktiebolag som är moderföretag i en större koncern
  • mindre företag som är moderföretag i en mindre koncern och som upprättar koncernredovisning.
  • Inte heller enskilda näringsidkare får tillämpa det allmänna rådet.

 

Årsredovisning i mindre företag kan sägas vara regelbaserat, samtidigt är det till stora delar ett förenklingsregelverk som också överensstämmer med de skattemässiga reglerna. Utrymmet för bedömningar och egna val är begränsat. En fördel med detta är att administrationen kring en årsredovisning enligt K2 blir enklare jämfört med K3.

Ett bokslut och en årsredovisning enligt detta regelverk kan passa företaget med enkel verksamhet, kanske inga eller få anställda. Inga externa långivare eller planer på externa finansiärer framåt kan också göra att mindre information i årsredovisningen är passande.

 

K3 Regelverk - Årsredovisning och koncernredovisning

Regelverket i detta allmänna råd är i grund och botten huvudalternativet för ej börsnoterade företag och föreningar. Men som nämnts ovan väljer många företag och föreningar som definieras som mindre att använda, det, i vissa lägen, förenklade allmänna rådet K2 Årsredovisning i mindre företag.

Årsredovisning och koncernredovisning är mer ett principbaserat regelverk som ger lite större utrymmen för bedömningar och tolkningar. Den allmänna uppfattningen är att en årsredovisning enligt K3 ger en mer korrekt och rättvisande bild av företaget eller föreningen.

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL12-1-K3-kons.pdf

Ett bokslut och en årsredovisning enligt detta regelverk kan passa företaget som är under tillväxt, har externa finansiärer eller intressenter som har krav på mer omfattande information från årsredovisningen.